Yoga och riding

Min tro är att för att kunna kommunicera med vår häst, berätta för den hur vi vill att den ska röra sig, känna när den rör sig rätt och kunna prestera tillsammans så måste vi känna oss själva. Vi måste känna vår fysiska kropp, inte bara utsidan utan inifrån ut. Vi måste vara närvarande.

Att vi valt att rida på hästarna är ett ensidigt beslut; vårt, vilket gör hästarnas välfärd till vårt ansvar. Hur ska vi kunna förklara för hästen vad den ska göra, känna vad den gör, förstå och ha tålamod med att det är svårt för dem om vi inte själva förstår, känner och accepterar vår kropp och vårt sinne. Om vi eftersträvar att vara ett med hästen måste vi börja med oss själva. Det är något vi får jobba med ALLTID, det är inte något vi kan uppnå och hålla i.

Här erbjuder yogapraktiken ett sätt att hitta och förstå oss själva. Vi får på en yogamatta ta en stund att hitta oss själva inifrån och ut. Vi får koppla bort omgivningen och allt det yttre för att känna istället för att tänka. Allt det har vi nytta av när vi sätter oss på hästen för att kunna guida den.

Ibland kan man tycka att det finns något långsamt över yoga, men jag väljer att se det som tålamod och acceptans. Att acceptera att just nu är det precis så här och precis så här får det vara. Vi tenderar annars att ofta vara så hastiga och hetsiga, vi vill förändra här och nu. I det tappar vi lätt tålamodet och vi blir lätt hetsiga och stressade. För hästens förtroende till oss är det fatalt, vi får aldrig tappa vårt tålamod när vi hanterar en häst för det kommer den aldrig att förstå varför. Som mitt favorit citat av den amerikanska hopptränaren George Morris: ”Never loose your temper on a horse, ANY temper is TOO MUCH temper!”

 

 


 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *